onsdag 19 oktober 2016

Tidsperiod, forntiden

Vad är typiskt för tidsperiodens litteratur?: Från början spred all litteratur muntligt genom recitation av rapsoder, genom berättande eller genom sång. Att man uppfunnit skriften ändrade inte detta förhållande över en natt. Man skrev ej ned den för att den skulle spridas utan för att den skulle bevaras. Den äldsta bevarade skriften har man funnit i de egyptiska gravarna, där bara gudarna kunde läsa dem. Därför dröjde det lång tid innan vi får bildframställningar av läsande människor.


Ge exempel på tre verk från tidsperioden: Världens äldsta nedskrivna litterära verk är Gilgamesh-eposet, vars huvudperson är kung Gilgamesh. Han vandrar runt och söker efter livets ört som ska återuppliva en vän till honom och göra honom själv odödlig. Det är en av de hjältesagor och myter från Babylonien som finns bevarade. Babylonierna eller sumererna skrev sin skrift på lertavlor med så kallad kilskrift. Man hade en omfattande litteratur. I den babyloniske kungen Assurbanipals bibliotek fanns flera tusen lertavlor.

Tidsperiod, Antiken


Vad är typiskt för tidsperiodens litteratur?: Muntligt berättande, myter, gudar/gudinnor, hjältar, Grekland, Rom. Många av historierna handlade mycket om gudar och deras påverkan, vad de gjorde och många som var osams. Gudarna var i princip som människor.

Ge exempel på tre verk från tidsperioden: Lysistrate av Aristofanes, Illiaden, och Odyssen.

Förklara vad de handlar om: Lysistrate av Aristofanes handlar om hur kvinnorna i Aten ska tvinga männen att sluta kriga genom att vägra att ha samlag med dem tills det blir fred. Illiaden handlar om belägringen av Troja och handlar mycket om hjälten Akilles och en slavflicka, det händer saker och gudarna lägger sig i.
Odysséen handlar om Odysseus som färdas på havet i 10 efter Trojanska kriget eftersom han drappas av skeppsbrott, stormar osv..


Förklara varför de kan ses som typiska för den aktuella tidsperiodens litteratur: det handlade väldigt mycket om grekiska och romerska gudar vilket var stort på antiken. Formatet och innehållet är väldigt typiskt i Illiaden och Odysséen. Om man bråkar med gudarna får man väldigt mycket problem.

tisdag 7 juni 2016

komplettering

Kolets kretslopp

I atmosfären finns det ett lager av kol i form utav koldioxid, koldioxiden tas upp av växter vid fotosyntesen. Fotosyntesen är när växter omvandlar koldioxiden med hjälp av vatten och solenergi till olika sockerarter. Vis processen frigörs syre som vi människor och djur andas. Fotosyntesen är grunden till att människor och djur ska kunna leva och få i sig energi, det är som ett bränsle för oss.
Djur äter växter som då genom deras cellandning förbränner kolhydrater till koldioxid och vatten. När växten eller djuret som ätit av växten dör och bryts ned släpps lika mycket koldioxid ut som bundits vid fotosyntesen.
Under hösten bryts t.ex. löv och andra växtrester ned av olika djur, svampar och olika bakterier och då avförs koldioxiden till atmosfären. Kretsloppen kan i vissa fall ta över ett år.
Kolhaltiga ämnen lagras ifall en organism inte skulle brytas ned av någon anledning, lagrat kol är t.ex. stenkol, torv och olja. Då kan kolet utan att ingå i det årliga kretsloppet lagras på mycket lång tid.
Grundämnet kol kan byggas in i skal hos snäckor, kräftdjur och plankton i form av kalciumkarbonat. När djuren dör hamnar skalen på havsbottnen.



Metanserien

Det enklaste ämnet är metan, det innehåQa<zller en kolatom och 4 väteatomer. För varje nytt ämne byggs kolkedjan på med en kolatom och två väteatomer.
Molekylformeln, alltså summaformeln anger hur många atomer som ingår i molekylen. Hur atomerna är bundna till varandra kan också visas. Metan tillhör de gaser som bidrar till växthuseffekten. Stora mängder metan kan bildas i kärr, myrmarker, soptippar och risfält. Dessutom släpps mycket metan ut i atmosfären när vi utvinner olja, gas och kol.
Metan tillhör de gaser som bidrar till växthuseffekten. Stora mängder metan kan bildas i kärr, myrmarker, soptippar och risfält. Dessutom släpps mycket metan ut i atmosfären när vi utvinner olja, gas och kol.    


Alkoholer

Alkoholmolekylerna består av en kolkedja med väteatomer och på den sitter också en sk OH-grupp, kydroxylgrupp. En OH-grupp består av atomslagen syre och väte. Alkoholer lan ha men eller flera OH-gruppper. Alla alkoholers namn slutar på ol. Namnens första del kommer från det kolväte som har samma antal kolatomer.

Ozonlagret och växthuseffekten

Ozonlagret: är ett lager av ozon i jordens stratosfär. Ozonlagret absorberar effektivt skadlig UV strålningen från solen. Utsläpp av ozonnedbrytande gaser som t.ex. freon, har tunnat ut ozonlagret, vilket ökat risken för hudcancer i områden nära Nord- och Sydpolen. Freoner skadar ozonlagret allvarligt eftersom när de bryts ned frisläpps kloratomer. En kloratom kan katalysera förstörelsen av mellan tiotusen och hundratusen ozonmolekyler.


Växthuseffekten: Atmosfären skyddar oss mot ultraviolett strålning. Strålningen absorberas och reflekteras tillbaka uti rymden men ca 50% av strålningen träffar jordytan och värmer upp den innan den också reflekteras tillbaks som infraröd strålning. Utan växthuseffekten så hade jorden varit kall och obeboelig för oss människor. När man förbränner fossila bränslen bildas koldioxid som är en växthusgas. Gasen går ut i atmosfären och växthuseffekten ökar den, UV strålningen mot jorden går då igenom atmosfären men den infraröda strålningen kommer inte igenom atmosfären och temperaturen ökar på jorden som i sin tur påverkar klimatet och livet på jorden. Konsekvenserna kan bli katastrofala om packisen smälter eller om golfströmmen ändrar riktning och tar andra vägar. Varma öknar kan bli kalla polarområden och vi kan få torka och översvämningar som leder till naturkatastrofer.

tisdag 31 maj 2016

förbättring, pralinprinsessan

Plast tillverkas i huvudsak av olja, oljan i världen är inte förnyelsebar och kommer någon gång att ta slut om vi inte hittar en lösning, eller något annat än olja att använda oss av.  Eftersom vi förbrukar väldigt mycket olja på så kort tid.
Oljan utvinns inte heller i Sverige och har därför en lång väg för att ta sig hit och till andra länder där oljan ej utvinns. Om det fraktas med t.ex. tankbil så släpper ju förstås bilen ut avgaser, alltså koldioxid. Koldioxiden far upp i atmosfären och lägger sig som ett lager, detta leder till hål i ozonlagret som skyddar jorden mot farliga uv-strålar från solen, och på så sett skyddar det inte mot solens uv-strålar och vi får en högre medeltemperatur på jorden. Detta leder till att isbergen i Antarktis smälter, det kan leda till översvämningar i låga länder som Holland. Isbjörnarna klarar sig inte eftersom dom lever på t.ex isflak eller isberg, och om dessa smälter överlever dom mest troligt inte.
Förbränningen av plats bidrar alltså till växthuseffekten. Plast är lätt att färga med låg energiförbrukning. Och man kan återvinna 95 % av plast.

Aluminium kan kallas en kretsloppsmetall. Återvinning av aluminium gör en besparing på upp till 95 procent av energimängden som används vid tillverkning av aluminium från bauxit.
Aluminium lämpar sig särskilt väl för återvinning. Energiförbrukningen vid återvinning av aluminium innebär en besparing på upp till 95 procent av det som går åt vid primärframställning samtidigt som återvinningsgraden är hög. Idag ligger den i genomsnitt på 73 procent. För transportfordon ligger detta tal på 95 procent och med väl utbyggt återvinningssystem räknar man med att komma upp i 90 procent som ett genomsnitt. Låg vikt kombinerat med hög styrka ger lätta konstruktioner som medför reducerad energiförbrukning under transport.

Papper, det jag tycker är det bästa alternativet för företaget att använda sig av till sin pralin förpackning.
Papper framställs av trä, trä är en förnybar resurs och därför sparar vi mer på miljön av att använda oss av papper istället för plast eller aluminium. En till bra sak är att vi i Sverige har väldigt rikt på skog och har därför väldigt mycket trä att förbruka och plantera nytt. Träd och andra växter är ju väldigt bra eftersom de framställer och släpper ut syre som hjälper oss väldigt mycket, trädens mängd syre utsläpp är det största eftersom att det är vår största växt. Och om vi skulle få brist på träd skulle det leda till naturkatastrofer, t.ex. i regnskogar om det skulle bli brist där. Där skulle många djur och andra växter dö ut om det skulle blir brist på skog. I Sverige hade det lett till detsamma, naturkatastrof. Våra svenska djur hade inte klarat sig lika bra och jakten hade minskat och vissa djur hade förmodligen flytt. Vi hade ju överlevt med det hade blivit ett mindre syreutsläpp om man inte hade hunnit med att förnya antalet träd genom att plantera nya, vilket tar ett långt tag. Men pappers tillverkning har minst farliga utsläpp och påverkar miljön minst av dessa tre alternativ och just därför tycker jag att papper är det bästa alternativet. Man kan även säga att papper är närproducerat eftersom vi har många pappersverk i Sverige och mycket skog att förbruka här. Mycket att papperstillverkningen används och förbrukas från svenska skogar. Även nya blekningsmetoder har radikalt minskat miljöutsläppen. Utvecklingen går mot allt mer slutna processer. Blekning med klorgas har nu upphört vid svenska massabruk och den nya tekniken är väldigt energisnål.


Jämförelser; tillskillnad från plast och aluminium är papper den förnybara  resursen eftersom det är gjort på trä och man därför kan förnya det genom att plantera mer träd och skapa mer papper. Det finns en risk att plasten inte kommer kunna tillverkas mer om man ej hittar ett annat sätt att skapa det utan att använda sig utav olja, eftersom olja inte är en förnybar resurs och kan ta slut. Aluminium däremot är inte heller förnybar, det är gjort av en slags sten som finns och det går ju ej att plantera mer stenar. Däremot är aluminiumet vi har idag så pass att det går att återvinna i princip hur många gånger som helst.